Utvandrarna

Bonden Anders vill icke längre gå och plöja och harva på ett litet jordbruk. Det ger för dålig lön för sin utövare. Gården är för liten för att det skall betala sig att inköpa dyra maskiner. Så bonden tar sin Mats ur skolan i staden. Ty skolan på landet är redan nedlagd. Han avflyttar från orten. Han slår sig ner i ett höghus i en stad. Hans lägenhet i höghuset påminner om en cell i en bikupa, omgiven av hundratals andra celler.

Hans miljö blir inrutad. Han blir snart inrökt av avgaser från bilar och från skorstenar på hus. Han blir preparerad av bly, kvicksilver och en del andra giftiga i ämnen.

Så blir han omskolad. Vilket är en lysande affär för staten och honom själv. Han får en rejäl dagpenning. Den överstiger mycket den lön han fick på sitt lilla jordbruk. Han får råd att skaffa sig många fina saker att sätta i sin cell i staden. Givetvis är han förutseende nog att ta anställning vid ett företag som väl följer med i den snabba tekniska utvecklingen. Ett företag som har många ingenjörer. Anders är själv inte ingenjör, men då han någon gång stöter på något problem i sitt arbete, brukar han fråga någon ingenjör till råds. Den tillfrågade ingenjören brukar då fråga någon annan ingenjör, som hänvisar honom till en annan ingenjör.

Man har datamaskin på företaget. Det skall vara en datamaskin i år. Om man skall hänga med i utvecklingen och konkurrensen. Vid inköpet av denna datamaskin hade man vid företaget tänkt sig, att tack vare detta inköp kunna undvara en del kontorspersonal, tjänstemän och ingenjörer. Dessvärre var denna kalkyl felaktig. Man säger, att hade man före inköpet av datamaskin haft en datamaskin så hade man med säkerhet med denna kunnat räkna ut att det inte kunde löna sig med en, datamaskin.

Det visade sig snart att det gick åt så mycket folk till att mata in i den ena ändan av den glupska maskinen och ta emot i den andra att man fick anställa mera folk än man förut hade. Men för f d bonden Anders stiger välståndet. Han går på auktioner. På dessa inköper han en del gamla saker från gårdar och torp. Det är räfsor, liar, grepar, gafflar och tennstop. Då han har dessa saker omkring sig, trivs han bättre i sin stadslägenhet. Det är fint att ha krukväxter i ystkorgar och lampor av spinnrockshjul. Och hästskor över dörren.

Ett torp som fordom var undantagsstuga på hans egen gård får han råd att hyra. Där är obekvämt att bo, men största delen av årets ljusare tid vistas familjen där, och vid högtider.

Då Anders bodde och arbetade på sin gård hade han inte tid att läsa några böcker. Det har han egentligen inte nu heller. Ty han har tagit extraarbete, eller extraknäck, som det heter numera, för att ha råd att. hålla sig med torpet. Men då han någon gång får en stund över läser han Mobergs böcker om Oskar och Kristina som tröttnade på arbetet på sin magra gård och for till USA. Han känner att han har något gemensamt med dem på något vis.

Då familjen på lördagskvällarna samlas i sin stadslägenhet för att äta gemensam aftonmåltid kallar bonden Anders dem samman genom att ringa med en koskälla han inköpt på en auktion för sjuttifem bagis. Det ger en känsla av lördagskväll på landet.

Troll